Thailand

Okej, såhär gick det till... berättelsen om den runkande thailändaren;

Jag och min kära familj befann oss på en pytte, pytte, pytteliten ö som heter Koh Rayang och ligger utanför den lite mer kända ön Koh Mak. På denna ö så finns det ett pyttelitet hotel och en pytteliten restaurang. Av ett misstag (min mor) så råkade vi bo på denna ö i fyra dygn... Dock kände jag inte att det var jättejobbigt, eftersom jag bara ville sola och bada. Och denna ö är otrolig vacker och är känd för sin fina strand.

Men som sagt var så är ju denna ö mycket liten. Hotelet, restaurangen, taxibåten, städningen.. ja, allt helt enkelt sköts av en och samma familj. En dag så har jag varit nere på stranden och solat hela dagen och eftersom jag av naturliga anledningar hade blivit rätt varm. När jag står i duschen så prasslar det ovanligt mycke utanför. Tänk på att när man duschar på denna ö så måste man göra det i minst 30 minuter ifall man ska tvätta håret, vattnet är iskallt, den ligger i ett plåtskjul och man delar den med både ödlor och myror. Men jag tänker att det är väl bara något djur som prasslar och tänker inte mer på det...

När jag tillslut är klar så virar jag såklart handduken runt mig, går in i mitt rum och byter om till trosor och bh. Sedan går jag ut på den lilla verandan som vi har på huset för att smörja in mig med after sun creme. Helt plötsligt när jag står där så kommer en mycket blyg kille (antagligen sonen i familjen) som har varit vår servitris under hela vistelsen fram. Han säger först bara;
- Hello!  
Jag tycker att det verkar konstigt att han är där, men jag svarar ju såklart med ett hello tillbaka och fortsätter sedan smörja in mig. Tio sekunder senare säger han;
- Hello, I have seen you. På sin extremt dåliga engelska. Samtidigt som han säger detta så vänder han sig mot mig och visar att han står och runkar! Skräckslagen som jag blir springer jag in till Ricki som snabbt är uppe på benen och efter killen.

Denna äckliga människa har alltså stått och tittat på mig medan jag duschade, för att sedan komma fram och prata med mig, samtidigt som han runkar... jag kommer nog aldrig att sätta min fot på den ön igen... Efter denna händelse så höll han sig unda ordentligt. Men vi pratade med hans pappa och chef som inte alls verkade glad på honom...

Puss


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0