.

Jag vet inte riktigt. För en vecka sen, när det var skolavslutning, då kändes allting så otroligt bra.Bara få lämna Kunskapskolan Fruängen. Jag var bara glad. Men nu, när jag tänker efter. Det har ändå varit mitt liv under tre år. Och hur mycket roligt har jag inte haft under den tiden? Visst, det har varit jävligt jobbigt också. Men tänk alla Gamleby och Falun vistelser. Inget mer sitta och vänta på att lärarna ska gå och lägga sig så att man kan springa över til kompisen. Ingen snygg mattant från Falun. Eller bara en sån sak som samlingarna med Andrei. På varje samling väntade man bara på att man skulle få gå. Men redan nu saknar jag det.
När jag sitter och tänker på det inser jag att jag aldrig kommer komma tillbaka dit. Tänk alla människor i skolan som man inte var riktigt bra kompis med, men som man ändå tyckte var trevliga. Dom kommer man kanske aldrig träffa mer. Ingen jobbig Jocke som drar dåliga blondinskämt och ger en sugmärken på alla möjliga ställen.

Det känns fel att säga det. Men jag kommer fan sakna Kunskapsskolan Fruängen. Men samtidigt känns det bra att gå vidare (:

Nu var det lääänge sen jag skrev någonting här. Men jag har inte orkat.
Saker och ting börjar gå bättre för mig nu. jag mår bra :)
Visst kan saker och ting bli ännu bättre, men det kunde ha varit betydligt mycket sämre också.
Allting blir så mycket lättare om man fokuserar på det glada och positiva i livet, istället för att lägga ner all sin tid och kraft på sånt som är tråkigt och positivt. så det så.

<3 kärlek.